Västerländsk arkitekturhistoria

Arkitekturhistoria i korthet

Arkitekturen avspeglar samhället, politik, kultur, ekonomi, traditioner och trender under olika perioder samt i olika världsdelar. Därför syns ofta stora skillnader mellan länder och årtal.

Regionala förutsättningar

Hur arkitekturen utvecklats beror både på samhällets utveckling stort och på praktiska saker som till exempel tillgång till råvaror för framställning av byggnadsmaterial.

Idag sker byggvaruhandeln på global nivå och därför syns inte längre lika stora skillnader när det gäller arkitekternas val av material. Genom globaliserng sker också ett större utbyte av erfarenheter och inspiration mellan arkitekter världen över.

Politik och trender

Även om skillnaderna suddats ut mellan modern arkitektur i olika storstäder världen över så är det än idag trender och samhällets utveckling som kan avspeglas i arkitekturen under olika perioder.

På senare år har det blivit modernt att bygga med energieffektiva byggnader samt gärna med miljövänliga metoder och material. Kraven å energieffektiva byggander innebär nya krav på samordning mellan arkitektoniskt utformade byggnader och smarta konstruktiva samt tekniska lösningar.

Från antiken till industrialismen

I västerländsk arkitekturhistoria förekommer flera epoker med sin specifika arkitektur och byggnadsstilar.

Här beskrivs mycket kortfattat några viktiga arkitekturhistoriska epoker från antiken och fram till industrialismen.

Antiken (700 f.kr – 476 e.kr.)

Parthenon
Parthenon i Aten är ett exempel på den grekiska arkitekturen under antiken och dess kolonner. Foto: Adam Carr.

I Grekland utvecklades den västerländska arkitekturens grunder. I den grekiska kulturen hade varje stad hade en s k akropolis som ofta var både centrum och en försvarsanläggning.

Den grekiska arkitekturen kännetecknas bl a av rader av bärande kolonner.

Pont_du_gard
Den gjutna, bågformade och stenbeklädda akvedukten i Pont du Gard från ca 50 f.Kr .är typiskt för den romerska nyttoarkitekturen. Bild: Chris O/Wikipedia

Den romerska arkitekturen under antiken kombinerade det grekiska arkitekturens kolonner tillsammans med egna lösningar såsom kupoler och rundbågar.

Det var dock nyttoarkitektur som framförallt utvecklades inom romarriket. Vägar och akvedukter samt byggande med gjutna konstruktioner klädda med stenskivor är exempel på den romerska arkitekturen under antiken.

Medeltiden (476 e.kr. – 1400-talet)

Arkitekturen i väst präglades under medeltiden av kristendomens spridning och romarrikets fall. Den bysantinska arkitekturen uppstod då ur den nya kristna kulturen, För att möta det stora antalet pilgrimer byggdes nya större kyrkor. Folkvandringar och handelsresande bidrog samtidigt till spridning av olika byggnadsstilar.

Vikingarnas plundrande som hade varit ett problem ute Europa upphörde under mitten av 1000-talet. Då först kunde kulturen väst återhämta sig och en del av den romerska antikens arkitektoniska utformning. Denna stil kallades den romanska arkitekturen och varade från ca 500 – slutet av 1100-talet.

Gotisk arkitektur är en annan medeltida stil som uppstod i Frankrike på 1100-talet och som sedan spreds till resten av Europa fram till  början av 1400-talet . Gotiska katedraler fortsatte dock att byggas långt in på 1500-talet

Den gotiska stilen kännetecknas av stora glasytor, smala spiror, spetsbågar, kryssribbvalv och skelettartade stenstrukturer.

Renässansen (1400-talet – 1580-talet)
Renässansens arktiketur härstammar från 1400-talets Italien och de inflytelserika adelsfamiljer som var renässansen uppdragsgivare och byggherrar. Renässansstilen bygger på den antika romerska arkitekturen men har en större regelbundenhet.

TempiettoBramante
Kapellet Donato Bramante, i Rom, från 1502 är ett exempel på renässansens arkitektur. Foto: CarloMorino, Wikipedia

Barocken (1580-talet – 1700-talet)
Barockstilen kännetecknas av pampighet och dramatiska effekter. Barockstilen härstammar från den franska monarkin och användes också i franska aristokraters privata bostäder, stadsvåningar och palats med utsmyckning med exotiska motiv, växtornament samt abstrakta och asymmetriska former.

Chateau-de-versailles-cour
Slottet i Versaille är ett av de mest kända exemplen på barockens arkitektur. Källa: Harry via Wikimedia Common.

Rokokon  (ca 1715 – ca 1775)
Rokokon härstammar också från Frankrikes aristokrater som dekorerade sina i en ny stil som Rokokostilen spreds bland annat tll Tyskland där stilen influerade mer storskaligt byggande.

Birnau_Innenansicht
Den cisterciensiska pilgrimskyrkan från mitten av 1700-talet är ett exempel på rokokostilens inflytande inom tysk arkitektur. Foto: Andreas Praefcke

Nyantiken (ca 1750 – ca 1830)
Nyantiken (Nyklassicismen) kom i slutet av 1700-talet som en strävan var att återgå till de antika romerska och grekiska stilarna.

Husen fick enklare utformning och fönstren flyttades ut till fasadlivet för att få n mer ljus.

Berlin
Brandenburger Tor i Berlin är ett exempel på nyantik arkitektur från slutet av 1700-talet. Foto: Byggipedia

Industrialismen (1830 – slutet av 1800-talet)

Under 1830-talet fanns en politisk oro Europa och den medeltida arkitektur fick nytt inflytande inom det europeiska byggandet. Nystilarna kallas de många olika arkitektur- och byggnadsstilar som kom under industrialismen.

Ingenjörsarkitekturen
Under industrialismen utvecklades bland annat Ingenjörsarkitekturen och flera byggmaterial fick nya användningsområden inom byggandet.

Tegel som tidigare främst varit ett konstruktions- och stommaterial började användas för utsmyckning och färgsättning av byggnader.

Även om sten ännu var ett dominerande materialet i bärande stommar började man England under 1700-talet utveckla bärande konstruktioner av gjutjärn.

Järn- och stålbalkar hade använts sedan 1100 f.kr. men först under 1800-talet uppfanns en metod att framställa större mängder stål billigt. Vid slutet på 1800-talet började hus med stålskelett att byggas.

  • Fasaderna kunde bestå av stora icke-bärande glaspartier monterade järnkonstruktionen.
  • Vanligast var dock att gjutjärnskonstruktionerna användes i konstruktioner bakom stenhusens fasader.
St_Pancras_Station
St Pancras Station London. Källa: Wikpedia

Gjutjärn fick en stor användning konstruktion av perrongtak på järnvägsstationer.

Dessa takkonstruktioner kan spänna över stora ytor.

Arkitekturen runt 1900-talets sekelskifte

Stockholmshus årtal
Bild: Historiska Stockholm

Jugend

Jugendstilen förekom i både Tyskland och Norden och bestod i experimenterade med formspråk och material samt med konstruktioner.

Nationalromantik

Nationalromantiska stilen baserades detaljer ur den nationella folkkonsten Den svenska nationalromantik bestod tll stor av tegel, träpaneler och färger som falurött och herrgårdsgult

Modernism

Bristen på arbetskraft efter första världskriget ledde till ökad industrialisering av byggandet. Efter andra världskriget på 1950-talet ökade efterfrågan på bostäder. Arkitekturen utvecklades för att passa efterkrigstidens nya behov.

Funktionalism och Strukturalism

  • byggnaderna betraktades som volymer och inte som fasta kroppar
  • användning av stål- eller betongkonstruktioner bidrog till att skapa en regelbundenhet i byggandet
  • byggnader utformas främst utifrån funktionen. Ornament och annan dekor används inte längre.
  • flexibilitet genom att låta en byggnadsstomme fungerar som ett ramverk, där vissa rums- och bostadsenheter kunde lägga till, ta bort eller ändras efter behov.

Postmodernism

Den postmodernistiska arkitekturen 1970- och 1980-talet karaktäriseras av återinförandet av dekor som saknar konstruktiv funktion.

Länkar och källor

Arkitekturens historia (Wikipedia)
Svensk arkitektur (Wikipedia)
Arkitektur genom tiderna (HSB)
Stockholms Historia (Historiska Stockholm)

Film om antiken till nutid:

 

Kunskapsport för byggare