Fuktproblem i hus

En byggnad och byggnadens material kan skadas av vatten och fukt från nederbörd, hög luftfuktighet och vattenånga, markfukt, byggfukt eller till följd av läckage från vatten- eller värmerör.

Fukt kan orsaka:

  • Dålig lukt i byggnader
  • Hälsofarliga mögelsporer i inomhusluften
  • Rötskador på trä
  • Frostskador fasader, grund samt i mark och vägar (tjälskador)
  • Nedbrytning av material och byggdelars hållfasthet

Långvarigt fukttillstånd i byggdelar och material är däremot varken bra för byggnaden och för de människor som lever i den.

Om en fuktskada uppstått är en av de första och viktigaste åtgärderna att se till att materialen torkar ut så snabbt som möjligt!

Det är viktigt att förstå hur olika material i en byggnad reagerar på fukt. Hur man skyddar de mer fuktkänsliga materialen samt hur man undviker att fukt i fukttåligare material transporteras vidare in mer känsliga byggdelar. Hur och varför mögel ibland uppstår efter fuktskador.

Byggmaterial och fuktegenskaper

Med beständighet avses hur fukt eller annan belastning en byggdel eller ett material tål innan det börjar brytas ner och förlora sin funktion i byggnaden. Vissa material tåler fukt och kan i princip bli blöta och torka ut hur många gånger som helst utan att förlora sin hållfasthet.

Många material är mer eller mindre hygroskopiska vilket innebär att de kan suga åt sig och lagra fukt. Vissa byggmaterial sväller, förlorar sin form och fasthet, sina materialegenskaper oc/eller sin funktion i byggnadens konstruktion när de blir fuktiga, medan andra material inte påverkas särskilt mycket ens om de blir riktigt blöta.

Problemen med fukt kan uppstå i alla byggmaterial:

  • Organiska material (t ex trä, papp) som ruttnar eller möglar när de blivit fuktiga och inte torkat ut tillräckligt snabbt igen.
  • Oorganiska material (t ex sten, tegel betong) om fukten i dessa tränger vidare in i intilliggande organiska material.
  • Metaller, t ex armeringsstål, skruvförband och balkar, om fukten i kombination med syre ger rostangrepp (korrsion) vilket bryter ner materialen och de förlorar sin hållfasthet.

För att undvika problem med fukt i byggmaterial måste ibland särskilda åtgärder vidtad. Bland annat används ångspärr eller annat fuktskyddande lager, luftspalt mellan materialskikt. Täckskikt och ev fuktskydd järnbalkar och armering i betong. Täckskiktet avser tjockleken på det betongskikt som är mellan armeringen och omgivningen.

Hälsopåverkan av fukt och mögel

Det är först när en fuktskada leder till mögelangrepp som de verkliga hälsoriskerna uppstår för de som befinner sig i byggnaden varje dag. Men god kunskap om byggnadsfysik, olika byggmaterial och risker med fukt kan man förebygga att vatten- och fuktskador leder till allvarliga mögelangrepp.

Det är inandning av mögelsporer som kan vara en hälsorisk för människor. Hur farliga de är beror på vilken typ av mögelsvamp det är – samt lite på olika personers immunförsvar.

Förebyggande mot fukt

I det fuktskyddet av en byggnad ingår bl a:

  • Markdränering och avledning av regn och smältvatten.
  • Fuktisolering är i form av tätskikt mot vatten och vattenånga i t ex ytterväggar.
  • Tätskikt på källarväggar och i badrum

Under byggtiden måste tätskikten hanteras varsamt så att det inte uppstår skador på dem och kontrolleras innan de byggs in eller fylls över.

Man får också tänka på att fuktskyddet kan behöva ses över och eventuellt bytas ut under en byggnads livslängd.

Ett annat exempel på åtgärder mot fukt är taklutning, vattenavledning och fukttåliga ytskikt.

Luftfukt och kondens

Materialen i en byggdel skyddas mot inträngande vattenånga i luften genom att bygga ångtätt t ex med en ångspärr och geneom god ventilation. Om fuktig luft ventileras ut genom ventilationssystem – istället för att tränga in i byggmaterialen och riskera att kondenser där.

Kondens som kan orsaka fuktskador inuit byggnadsdelar. Risken fäörebyggs med isolering på ”rätt” sida om ångspärren.

Om ångspärren

En ångspärr kan vara en plastfolie som används i byggnader som är uppvärmda under vintertid, dock beroende av konstruktionen och materialen i övrigt och hur fuktkänsliga dessa är.
Ångspärren men kan dock vara en nackdel om byggnaden är svalare än utomhusluften under sommaren. Normalt lämpar sig ångspärr i bostäder men kanske inte alltid i andra typer av byggnader som t ex inte är uppvärmda under vintern.

Viktigt är att placera ångspärren ”rätt”, dvs på den varma sidan av konstruktionen, där risken för kondens är minst!

Det är också viktigt att montera ångspärren varsamt -s så att det inte uppstår sprickor eller hål i den.

Fuktproblem i takkonstruktionen

Ovanstående principer gällande värmeisolering och ventilation gäller även för fuktskyddet i takkonstruktioner.

Fuktdimensionering av tak och vind:

  • Ventilationsspalt i yttertak
    Ventilationsspalten bör vara minst 25 mm. Vid takfot och snedtak bör spalten ordna med läkt och luftspaltskiva så att isoleringen inte kan täppa till spalten.
  • Vindsbjälklag
    Vindsbjälklag ska vara välisolerade, men även täta så att inte varm inomhusluft läcker ut och kondenserar mot yttertaket.

Frostsprängning i material

I fuktskyddet av en byggnad eller en väg bör man också beakta risken för frostsprängning. Det är när vatten som trängt in i ett materiallager fryser till is och sväller som materialet spricka. Frostsprängning undviks genom dränering och fuktskydd av materialet samt genom värmeisolering.

Länkar och källor

Fuktcentrum – LTH

Fuktsäkra byggnader (Fuktsakerhet.se)

.

Annons


Kunskapsport för byggare

Don`t copy text!