Taggarkiv: Arkitektur

Arkitekturen runt 1900-talets sekelskifte och framåt

Jugend

Jugendstilen förekom i både Tyskland och Norden och bestod i  experimenterade med  formspråk och material samt med  konstruktioner.

Nationalromantik

Nationalromantiska stilen baserades detaljer ur den nationella folkkonsten Den svenska nationalromantik bestod till stor av tegel, träpaneler och färger som falurött och herrgårdsgult.

Historiska byggnadsstilar:

Historiska byggnadsstilar. (Bild: Digitala Stadsmuseet via Historiska Stockholm))
Historiska byggnadsstilar. (Bild: Digitala Stadsmuseet, via Historiska Stockholm). Klicka på bilden för förstoring.

Fortsätt läsa Arkitekturen runt 1900-talets sekelskifte och framåt

”Baugemeinschaft” – Ett Hållbart byggande även i Sverige?

Om bygg- eller bogemenskap

Artikelförfattare: Anders Svensson, Architect/senior advisor, CaseLab AB, Lund (Chalmers)

Tankar kring Byggemenskaper i Sverige.

Artikel även publicerad på Kunskapslänken.se

Allt fler i Sverige intresserar sig för en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter gruppens egna uppfattningar och idéer om sitt boende. Inspirationen kommer från Tyskland där det finns flera goda exempel på befintliga s k Baugemeinschaft (sv: Byggemenskaper). Poängerna är flera, men det finns även några utmaningar.

Bakgrund till konceptet Baugemeinschaft

Under mer än tio år har s.k ”Baugemeinschaft” uppfört i första hand bostäder i Tyskland. En grupp individer eller familjer sluter sig samman för att förverkliga en idé om sitt boende.

I huvudsak handlar det om flerbostadshus, ibland med andra funktioner som verksamhetslokaler integrerade.

Vanligtvis finansierar intressenterna i en Byggemenskap projektet från dag ett med egna insatser. Antalet lägenheter varierar mellan ca 5 och 75.

Fortsätt läsa ”Baugemeinschaft” – Ett Hållbart byggande även i Sverige?

Byggnadsvård

Byggnadshistoria

Med begreppet byggnadshistoria förknippas ofta arkitektur och arkitekturhistoria, men även byggnadstekniken och byggmaterialen har en historia som kanske främst beror på geografiska och lokala förutsättningar. Detta kan förståss i sin tur ha haft inverkan på den lokala byggnadskulturen och arkitekturen.

Byggnadstekniken har dessutom – oavsett geografiskt läge – förändrats genom tiderna, från enklare boningar med få material till mer pampiga hus och byggnader med avancerade stomsystem, flera olika material och inredningsdetaljer samt mer eller mindre komplexa installations- och styrsystem för vatten, värme, ventilation mm

Det är inte bara byggnaders olika ålder som skiljer dem åt. Det kan skilja stort mellan olika länder och världsdelar, beroende på tillgång på både material och klimat. Förr i tiden skiljde sig byggandet och materialvalen också mellan olika regioner i Sverige. I takt med att världen blivit mer global och materialen transporteras längre sträckor skiljer sig också byggtekniken mindre åt än tidigare.

Lästips om byggnadshistoria

Arkitekturhistoria (Wikipedia)

Länken ger en bra översikt och beskriver mer eller mindre ingående olika tidsåldrar och begrepp ur ett arkitektoniskt perspektiv

70-talshus under luppen (SDS)

Så byggdes husen 1880 – 2000 (Bokus)

En bibel över svenska byggnadsstilar, konstruktioner och material från 1800-talet och framåt. Finns att köpa eller kanske att låna på skolans bibilotek(?)

Att söka en byggnads historia

Förutom tips på hur man söker en byggnads bakgrund och historia beskriver artikeln några tidstypiska utformanden, material och detaljer från olika epoker.

In i Väggen

Ett inspirerande exempel på hur byggelever vid Tullängsskolan (Örebro) i projketform arbetat med att ta fram och presentera kunskap om byggnadsteknik i olika länder och vid olika tider.

Byggnadsvård

Idag talas det mycket om byggnadsvård. Det innebär att man restaurerar äldre byggnader för att de skall behålla eller återfå mer av sitt ursprungliga utseende och karaktär.

Material för byggnadsvård och till renovering av kulturmärkta byggnader (som måste bevaras) kan köpas via handlare som specialiserat sig på denna typ av material och byggnadsprodukter.

Byggnadsvård handlar lika mycket om kunskap och hantverk som om byggnadsmaterial. För att kunna restaurera ett gammalt hur krävs kunskap både om huset och byggnadstekniken och om den tidens hantverk.

Länk- och lästips för byggnadsvårdare:

ByggIgen

Sammanslutning av företag som sysslar med omhändertagande och försäljning av begagnade byggmaterial – både modernare och äldre material

Byggfabriken

Webbsida och försäljning: Specialiserad på byggnadsvård och försäljning av nytillverkade tidstypiska byggnadsdetaljer.

Byggnadsvårdsbloggen

Information och fakta och andra frågor kring byggnadsvård som samlats under 5 års engagerat bloggande i ämnet.

Arkitektritningar (A) -Exempel

Planritning – Exempel

Ritningsnummer: A30-01-G11

Kommentarer och förklaringar till ritningen:
  • Planritningen har blivit reviderad (ändrad) där revideringspilarna pekar.
  • Tjockleken på ytterväggarna indikerar at dessa är bärande väggar medan innerväggarna ritats förhållandevis betydligt tunnare (endast någon mm i skala 1:100) och därför knappast kan ingå i den bärande stommen. (ritningar under flik K som bekräftar att ytterväggarna är bärande samt att en avväxlingsbalk finns som komplement istället för bärande innervägg)
  • På planritningen finns snittmarkeringar i form av cirklar främst vid hörnen. Varje cirkel har ett löpnummer samt en hänvisning till en annan ritning, t ex 1-A35-04-052 som avser detalj nr 1 på ritning A35-04-052. För de delar som cirklarna markerar finns alltså en detaljskiss över utförande och anslutning mellan väggar samt tak.

Skrivfält – Förklaringar och Hänvisningar

Ritningsnummer: A30-01-G11

Under Förklaringar i skrivfältet visas de olika väggtyperna i projektet. Först beskrivs innerväggarna med hjälp av beteckningar för tjocklek och konstruktion. Aktuella beteckningar för nybyggnad finns hos leverantörerna av gipsskivor.

Förtydliganden – Väggtyper

Ytterväggskonstruktionerna redovisas med hjälp av skisser med ingående material och dimensioner. På planritningen har varje väggavsnitt markerats med beteckning för respektive väggtyp.

Under Förklaringar i skrivfältet visas de olika väggtyperna i projektet. Först beskrivs innerväggarna med hjälp av beteckningar för tjocklek och konstruktion. Aktuella beteckningar för nybyggnad finns hos leverantörerna av gipsskivor.

Väggen med beteckningen V01:
  • TJ=83mm => total väggtjocklek är 83 mm
  • 70/70 => 70 mm skenor och 70 mm reglar
  • 100 => Enkel gipsskiva på en sida av väggen
  • M0 => 0 mm mineralull, dvs ingen isolering
Väggen med beteckningen V16 
  • TJ=200mm => total väggtjocklek är 200 mm
  • 70/70 => 70 mm skenor och 70 mm reglar
  • 101 => Enkel gipsskiva på varje sida av väggen
  • M30 => minst 30 mm mineralull/isolering

Ritningsnummer: A35-04-063

Kommentarer till ritningen:

Lutningspilen vid den vänstra detaljen visar att det aktuella taket har en lutning på 4 grader.
I övrigt redovisas anslutning mellan vägg och tak, utformning av takdetaljer, t ex krönbeslag av plåt, samt ingående material och materialdimensioner i både vägg och tak.

Fasadritning – Exempel

Ritningsnummer: A30-02-G01

Uppställningsritning – Exempel

Ritningsnummer: A36-72-031(A3)

Kommentarer till ritningen:
  • Uppställningsritningen här är en specifikation över dörrar i projektet med beteckningar, antal, typ, fabrikat, modell, mått och kulör samt brandklass och ljudklass.
  • Uppställningsritningen innehåller också information om karm och trösklar, beslag (lås och trycke) samt om dörren skall vara vänster- eller högerhängd.
  • Revideringsmolnet och pilen visar att något ändrats på ritningen. Här verkar det som om en typdörr faktiskt tagits bort från den ursprungliga dörruppställningen.