Ritningsformat och utformning

Ritningar som tas fram i bygg- och anläggningsprojekt har enhetlig utformning som tagits fram inom byggbranschen. Detta gör att det de som upprättar ritningar, t ex konstruktörer eller arkitekter jobbar på samma sätt.



Ritningen blir enkel att tyda och  eftersom det finns riktlinjer och standarder för hur och var informationen på ritningen bör utformas och numreras. Vanligen fastställs en standard för ritningsutformning i ett projekt samband med uppstart av projekteringen.

Ritningsformat

Ritningar och andra bygghandlingar förekommer i olika standardformat (storlek). I byggprojekt används ofta pappersformaten A1 till A4. Kom ihåg att A4 är minst av dessa och A1 är störst!

Måttöversikt A1 till A7

A7 = 74,25 x 110
A6 = 110 x 148,5
A5 = 148,5 x 210
A4 = 210 x 297
A3 = 297 x 420
A2 = 420 x 594
A1 = 594 x 840
A0 = 840 x 1188

Pappersstorlekar för byggnadsritningar

Exempel på  olika pappersstorlekar för hantering av ritningar i bygg- och anläggningsprojekt:

A4 (210x297mm) är normal papperstorlek (. Exempel på papper i formatet A4 är skrivblock, brev, utskrift från vanlig skrivare mm. Vanliga dokument och bygghandlingar som inte är ritningar, t ex rumsbeskrivning och tekniks beskrivning, är normalt i formatet A4. Detaöljer från större ritningar kopiera ibland ut i A4-format för att enklare kunna hanteras.

A3 (297x420mm)är dubbelt så stor som en A4. Ritningar i storlek A3 är förminskningar och ofta svåra att läsa men de förekommer i vid t ex arkivering pärmar och för att inte ta så stor plats hos de som inte behöver läsa alla detaljer bara kunna se vilka ritningar som finns och vad de innehåller.

A2 (420x594mm) är dubbel så stor som A3 och fyra gånger så stor som A4. A2 kan också vara en förminskning av en A1:a, för förenklad hantering och arkivering på kontoret. En A2:a går ofta ganska bra at läsa men man måste komma ihåg att om den är förminskad från formatet A1 så stämmer inte den angivna ritningsskalan och det kan bli fel om man försöker mäta ut mått med skalstock!

A1 (594×841) är dubbelt så stor som A2 och fyrdubbelt så stor som A3. Det går alltså 8 stycken A4-papper på en A1:a som är den vanligaste ritningsstorleken som hantera ute på bygget. A1.an är normalt originalritningen och måtten som anges på den skall stämma med de mått man mäter ut på ritning med en skalstock – om man använder samma skala på skalstock som står i namnrutan på ritningen!

Förlängd A1:a (594 x bredd>841mm). Förlängda A1:or används också på bygget. Det är ritningar med samma höjd och i skalenlig som en A1:a, men med ökad bredd, dvs bredare än 841 mm.

Omräkningsfaktorer

Omräkningsfaktor vid omvandling/kopiering av ritning till annan storlek:

  • Förstoring till närmast större pappersstorlek blir ca 141% större
  • Förminskning till närmast mindre pappersstorlek blir  ca 71% mindre

Observera att omräkningsfaktorn är ungefärlig samt även kopiering, förminskning och förstoringar av originalritningar kan innebära att mått som tas ut direkt från ritningen inte blir korrekta!

Ritningens disposition

Byggnadsritning som används ute på bygget brukar vara storlek A1, men förminskas också till storlek A3 bl a vid arkivering i pärmar.

En ritning är normalt indelade i ett stort ritfält till vänster samt ett smalt skrivfält i högra marginalen (klicka på bilden för att öppna en förstoring):

Ritfältet

Ritfälten är den stora ytan där själva ritningen är. Ritfältet på bilden innehåller t ex en K-ritning över bjäklag och bärande väggar på ett våningsplan.

Skrivfältet

Skrivfältet är avsett för kompletterande information till den som skal läsa, tolka och bygga efter ritningen samt till den som skall kontrollera arbetet.

I skrivfältet övre del finns:

  • Förklaringar till den aktuella ritningen,
  • Föreskrifter angående utförandet, t ex normer, toleranser, material, måttuppgifter, ytbehandling etc.
  • Hänvisningar till kompletterade handlingar och ritningar.
Namnrutan – ritningshuvud

Längst ned till höger på ritningen finns namnrutan och där framgår bl a:

  • Ritningsnummer
  • typ av ritning t ex A, K, VVS eller E
  • vad ritningen föreställer, t ex mark, grund, plan 3 eller tak
  • vad ritningen avser, byggdel etc
  • vem som gjort ritningen och vem som är ansvarig handläggare hos konsultfirman
  • ritningens nummer samt aktuell revideringsomgång
  • ritningens skala t ex 1:100, 1:50, 1:20, 1:5.
Orienteringsskiss

Det brukar även finnas en orienteringsskiss över hela projektet intill ritningshuvudet. Den del av projektet – den byggnad eller del av byggnad t ex våningsplan – som den aktuella ritningen avser markeras/skrafferas i orienteringsskissen. Ovan visas exempel på orienteringsskiss över hela byggområdet, hus och våningsplan ritningen avser.

Med hjälp av orienteringsmarkeringen vid namnrutan på ritningen håller man reda på vilken del av byggnaden som ritningen avser.

Ritningsnumrering

Hur ritningsnumreringen görs bestäms dels enligt standarder, dels enligt överenskommelser i projektet. Projektspecifik numrering används, t ex för att särskilja handlingar i större projekt, för att enklare hitta dem i eventuella databaser och filhanteringssystem. Det är då ett numreringssystem som överenskommes i det enskilda projektet och som används av samtliga projektörer.

Om ritningens nummer är K-201-012 är principen följande:

  • K står för konstruktionsritning (K-ritning)
  • BSAB kod – enligt byggdelsnumrering och byggdelstabell – saknas i detta projekt.
  • Projektspecifikt för ritningsnumreringen:
    • – 201 – överenskommen numrering av ritningar för olika delar av bygget
    • – 012 – löpnummer för just K-handlingarna, dvs ritning nr 12. Konstruktören gör ju förhoppningsvis flera ritningar än bara en…

BSAB är en förkortning för det företag (Byggandets Samordning AB) som ursprungligen gav ut AMA. Läs mer: Vad är AMA?

Länkar och källor

Internationell standard för pappersstorlekar
Ritningsnumrering enligt BSAB
BSAB-systemet (Wikipedia)

Share