Underlagstak och taktäckning

Underlagstakets viktigaste funktion är att leda bort vatten.
Det skall normalt också vara stabilt nog för att kunna beträdas utan risk för genomtramp.



Underlagstaken delas in i två huvudgrupper:

  • Bärande underlagstak
  • Förenklade underlagstak

Bärande underlagstak

Bärande underlagstak används normalt tillsammans med ett täckskikt, ofta bitumenbaserat.

Det bärande underlagstaket fördelar lasten direkt till takets bärverk, och verkar avstyvnande på takkonstruktionen.
Ett underlagstak bestående av råspont, plyfa eller fuktbeständiga spånplattor är bärande och kan ta direkt påförd snölast.

Förenklat underlagstak

Förenklat underlagstak är som regel inte avstyvnande eller bärande, vilket kan medföra att extra avstyvning av själva takkonstruktionen krävs.
Ett förenklat underlagstak kan endast användas till taktäckningar med läkt, eftersom det är läkten som överför lasten till takstolarna.

Snösmältning och regn – i kombination med kraftiga vindar – medför att vatten kan rinna både uppåt och i sidled, vilket ställer stora krav på takets täthet. Tak med skyddsbelagd papp, syntetisk duk eller falsad plåt behöver dock normalt inget underliggande tätskikt.

Exempel på underlagsbeklädnad:
  • råspont (spontad panel, 17 – 22 x 95 mm)
  • plywoodskivor (kryssfanér)
  • armerad träfiberskiva (board)
  • masonite (oljehärdad, vattentålig board)
  • armerad plastfolie (polypropenduk)

Material – underlagstak

Råspont

Underlagstäckningen med spontad panel spikas horisontellt på takstol. Där den sågade sidan läggs uppåt och den hyvlade nedåt i konstruktionen. Skarvning skall främst ske över stödet/takstolen med förskjutning så att maximalt två skarvar finns intill varandra. Vid taktäckning med takpannor eller plåt medges skarvar mellan stöden vid högst var tredje bräda, dock ej fotbrädan. Genom att använda ändspontad råspont erhålls större frihet beträffande ändskarvarnas placering över takytan.

Plywood

Underlagstäckningen av plywoodskivor utförs helst med spontade skivor och läggs med ytfanérens riktning tvärs över åsarna och skarvarna förskjutna.

Underlagspapp

Panel eller plywood täcks med särskild underlagspapp som läggs ut med våderna i takets längdriktning med början från takfoten och upp mot nock. Papptäckning skall utföras så att det blir helt tätt. Skarven utförs med överlapp för att förhindra inträngande regnvatten. Om takfallet (takets lutning) är mindre än 1:3 skall skarvarna klistras med särskilt klister. Om våderna läggs i takfallets riktning istället för horisontellt måste skarvarna alltid klistras.

Takboard och takduk

Underlagstäckning med board eller duk lämpar sig främst vid stor takarea med få genomföringar. En board kan stå emot genomtramp och fukt om taklutningen är tillräcklig (se tillverkares anvisningar). Den monteras med nedhäng och skarvas omlott. Vid användning av armerad takboard kan man – i jämförelse med papptäckt råspont – få ner den totala produktionskostnaden för underlagstäckningen.

Tätning, plåtarbeten

I monteringsanvisningar finns beskrivet hur tätning av skarvar skall utföras. Papptäckning och duk överlappas och limas alternativt vulkaniseras. Plåttäckning svetsas eller falsas.

Takmaterialleverantörerna säljer oftast också tätningsremsor och annan utrustning för tätning av nock, takvinklar, genomföringar och anslutningar. Runt skorstenar samt vid anslutningar används plåtbeslag eller särskilda tätningsband.

Taktäckning

Taktäckningsmaterialet fyller såväl en estetiskt som en skyddande funktion. Vid val av taktäckning tas hänsyn till taklutning, underlagstaket samt egenvikt.

Vanliga taktäckningsmaterial är tegel- och betongpannor samt plåt. Det förekommer även fibercementplattor, papp, syntetiska dukar och skifferplattor som taktäckningsmaterial.

Takets lutning kan vara avgörande för vilka taktäckningsmaterial som kan användas.

Tegelpannor

Tegelpannor tillverkas som traditionellt strängpressade eller formpressade, gul- eller rödbrända. Pannorna är en- eller tvåkupiga och kan fås i olika utföranden

Betongpannor

Betongpannor är ofta tvåkupiga men gjuts även i andra former och finns i flera kulörer. Variationsmöjligheterna beträffande färg och form är relativt stora i jämförelse med tegel.

Plåttak

Plåttak av rostfritt eller förzinkat stålstål samt aluminium är vanligt förekommande och finns som korrugerad eller slät med varierande kulör och form. Bly kan förekomma som takplåt i befintlig bebyggelse men är idag förbjudet att använda vid nyproduktion. Koppar används idag främst vid restaurering av äldre byggnader t ex kyrkor.

Fler taktäckningsmaterial:

  • Fibercementplattor, som är efterföljare till eternit, är lätta att lägga, har låg egenvikt och finns i olika utförande och kulör, bl a tegelrött vågformad och som skifferliknade plattor
  • Papptäckning består av papp i flera skikt eller mineralfiber med ett skyddande skikt, ofta av asfalt eller granulat bestående av sand eller krossat stenmaterial.
  • På flacka tak används ibland syntetiska dukar eller gummi istället för papp. Skarvarna limmas eller vulkaniseras.
  • Skifferplattor läggs i tre skift och spikas på reglar så att tredje skiftet överlappar första skiftets övre kant.
  • Plastdukar, plastskivor eller korrugerad plast som väderskydd i bl a oisolerade utrymmen, t ex uterum.

Vid takläggning finns många specialprodukter att tillgå, t ex specialpannor och monteringstillbehör, som skall underlätta arbetet.

Byggnadsfysisk

Värmeisolering av tak

De vanligaste isoleringsmaterialen är stenull, glasull, cellplast (XPS) samt cellulosa. Cellulosaisolering består av mald fiber från trä eller returpapper som kan ta upp och avge fukt utan att materialet tar skada. Isoleringsmaterial skall om de inte är brandsäkra genomgå brandskyddsbehandling. Cellplastisolering får aldrig exponeras fritt i utrymmen där människor stadigvarande vistas utan måste brandskyddas av andra material t ex genom inklädnad med gipsskivor.

Ångspärr och ventilation

En ångspärr – ofta av tunn polyetenfolie – som placeras innanför värmeisoleringen för att förhindra kondens och fiuktprblem i konstruktionen.

Ventilation

Ventilationen utförs antingen av hela vindsutrymmet eller av yttertaket, från takfoten. Frånluften leds ut via nocken. Det finns särskilda ventilationsdon och andra produkter som kan bidra till en effektiv ventilation av vindsutrymme och yttertak.

Share