Om tilläggsisolering

Tilläggsisolering av en byggnad är något som görs i efterhand och då ofta för att förbättra inomhusklimatet och att sänka energikostnaderna.

Tilläggsisolering är alltså något som normalt kan ses som en positiv åtgärd för byggnaden, brukarna och för miljön.

Det krävs dock kompetens för att utförandet ska bli fuktsäkert och resultatet ge den energibesparing kunden investerat i.

Fördelar med tilläggsisolering

Så här skriver Isover om fördelarna med tilläggsisolering:

Genom att tilläggsisolera vinden kan husets uppvärmningskostnader sänkas med upp till 25 %. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget ger bäst effekt. Har du ett dåligt isolerat vindsbjälklag är det förmodligen den mest lönsamma åtgärd du kan göra.

Risker med tilläggsisolering

I samband med tilläggsisolering kan det uppstå problem, i hus som tidigare varit ”sunda” och fria från fukt och mögel. Detta beror på att temperaturskillnaderna på respektive sidor om den vägg eller det bjälklag som isolerats förändras.

Exempel på risker vid tilläggsisolering:

• Isolering av befintliga yttertak eller vindsbjäklag.
  Klimatförändringar av vindsutrymmet kan resultera i kondens i takkonstruktionen. Det är viktigt att överväga om yttertaket skall isoleras eller bjälklaget samt se över ventilationen av tak och vindsutrymme, liksom placering av fuktspärr.
• Isolering av ytterväggar.
  Tilläggsisolering kan förändra temperaturnivåerna i väggen – och därmed risken för kondens – övriga materialskikt. Det är viktigt att besluta om tilläggsisolering skall placeras på insidan eller utsidan samt att ta hänsyn till fuktspärrens placering och geografiskt läge/klimat(!).

---

Så här skriver Isover om riskerna med tilläggsisolering:

Tänk på att vindsutrymmet blir mycket kallare när du tilläggsisolerar eftersom den tjockare vindsbjälklagsisoleringen stoppar värmeläckaget uppåt, vilket gör att värmeförlusterna minskar.

Det är viktigt att försöka få vindsbjälklaget lufttätt och därmed förhindra att varm och fuktig inomhusluft läcker upp i vindskonstruktionen. En sådan fuktvandring från bostadsdelen kan orsaka fuktskador på virke och träbaserade skivmaterial.

Man ska inte tillåta luft att strömmar ut genom klimatskalet (yttervägg, golv och tak) utan huset ska ”andas” på ett kontrollerat sätt, via ventilationsanläggningen.

---

Fuktproblem kan förebyggas

För att undvika fallgroparna och risken att försämra husets byggnadsfysikaliska egenskaper:

• kontrollera förutsättningarna i varje enskilt fall
• säkerställ att lämplig isoleringsmetod väljs

Följande åtgärder minimerar t ex risken för fuktskador på vinden:

• Lufttätt vindsbjälklag
• Lufttäta genomföringar till exempel vid uppstigningsluckor, skorstenar och ventilationsrör
• Undertryck inomhus
• Vattentätt yttertak
• Inga läckande installationer
• Ingen byggfukt
• Vindsutrymmets ventilation är anpassad till förväntade fuktmängder

I allmänhet brukar utvändig tilläggsisolering betraktas som ”säkrast” eftersom den bidrar till högre temperatur genom hela ytterväggskonstruktionen och minimerar då risken för kondens i väggen – åtminstone under vintertid och i vårt nordliga klimat.

Tilläggsisolering med lösull

En effektiv metod att genomföra tilläggsisolering i befintliga byggnader och trånga utrymmen är lösullsisolering. Det finns särskilda företag med specialkompetens att installera lösull. Lösullen sprutas in genom en slang och täcker bra runt takstolarnas stödben, ventilationsrör mm

En kvalificerad lösullsinstallatör som är certifierad av branschen – ”Behörig Lösull”  kan vägleda kunden, förebygga risk för fuktskador samt utfärda garanti på arbetet.

Källor och länkar

Isover.se
Branschföreningen för Lösullsisolering