Stridsåtgärder och medling inom avtalsrörelsen

Avtalsrörelsen  bedrivs varje år mellan byggbranschen parter, dvs  arbetsgivarna och  de fackliga förbunden. Parterna i byggbranschen är bl a Sveriges Byggindustrier och Byggnadsarbetarförbundet.



Fackföreningarna som medverkar ii avtalsrörelsen representerar kollektivanställd personal, bl a yrkesarbetarna.

Kollektivavtalet

Förhandlingarna inom avtalsrörelsen utmynnar i det kollektivavtal som skall gälla anställningen för kollektanställd personal, arbetsrättsliga frågor såsom arbetstider, lön, semester och utbildning mm

Stridsfrågor i avtalsrörelsen

Om parterna inte kommer överens i  avtalsrörelse och oenigheter uppstår kring avtalsvillkoren kan en konflikt uppstå mellan parterna

Konflikten kan gälla specifika avtalsfrågor och villkor. De frågor som parterna  inte kan komma överens om under förhandlingarna kallas stridsfrågor.

Konflikt och medling

Om arbetsgivare- och arbetstagareorganisationerna inte kan enas om villkoren  i kollektivavtalen uppstår konflikt. Då används medlarna för att lägga fram de olika parternas bud (hemställan).

Hemställan

I hemställan framgår vilka stridsfrågorna är samt medlarnas förslag till parterna. Exempel: Medlarnas hemställan  i avtalsrörelsen 2016.

Stridsåtgärder

För att pressa den andre parten att gå med på de egna kraven kan en organisation vidta stridsåtgärder(konfliktåtgärder).

Exempel på stridsåtgärder:

  • Strejk – anställda lägger ner arbetet på en arbetsplats
  • Övertidsblockad – allt övertidsarbete på en arbetsplats stoppas vid den fackliga organisationen
  • Lockout – en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet

Källa: Unionen

Strejk och lock-out

Inom arbetslagstiftningen finns tydliga regler för hur och när sådana stridsåtgärder får vidtas. Det finns också olika varianter av strejk, nedläggande av arbete respektive lock out.

Sympatistrejk

En förekommande form av strejk är sympatistrejk. Då går ett förbund ut  strejk för att stärka ett annat förbund i att driva igenom deras stridsfrågor.

Vild strejk

Det är ovanligt  Sverige dag att arbetsplatser inte följer reglerna för varsel och genomförande av stridsåtgärder. En s k ”vild strejk” är exempel på olaglig nedläggning av arbetet.

Lock-out

Arbetsgivarens möjligheter till stridsåtgärd kallas lock-out. Då utestängs de anställda från arbetsplatsen och ingen lön erhålls under tiden.

Exempel – Avtalsrörelsen 2016

Denna artikel beskriver förutsättningarna för den lockout som varslats om inom avtalsrörelsen 2016: Sveriges Byggindustrier varslar om skyddsåtgärder mot Byggnads storstrejk

Varsel

En viktig del  rutinerna vid konflikt är att varsel om åtgärd. Varsel är en förvarning om åtgärd som skall tillhandahållas motparten. Varsel skall i normalfallet göras minst 7 dagar innan en stridsåtgärd får vidtas.

Det finns också regler för hur varselhandlingen (dokumentet) skall utformas. De skall t ex framgå varför man varslar, vilken typ av stridsåtgärd det gäller samt när och var åtgärden kommer att vidtas.

Medlingsinstitutet, MI

Den part som varslar om konflikt måste även informera Medlingsinstitutet som har skyldighet att tillsätta medlare vid arbetsmarknadskonflikter.

Källor och länkar

Avtalsrörelsen och löneformer (Byggledarskap.se)
Information om kollektivavtal (Byggnads)
Kollektivavtalet 2010 (Byggnads)
Medlingsinstitutet
Strejk (Wikipedia)
Lock-out (Wikipedia)
Hur varsel om konflikt och strejk går till (Unionen)
Sveriges Byggindustrier varslar om skyddsåtgärder mot Byggnads storstrejk
Medlarnas hemställan (avtalsrörelsen 2016)

Share